En digital tsunami – vårdtagaren i förarsätet

Tina Englund

Idag publicerade Kairos Future en rapport om digitala hälso- och trygghetslösningar bland äldre. Så himla spännande och rolig läsning. Här kommer en sammanfattning:

  • Att se vårdtagaren som medproducent och partner – är sannolikt den enskilt största mentala omställningen som hälso- och vårdapparaten nu står inför.
  • Vårdtagaren kommer befinna sig i förarsätet och kräva vård och hälsoprevention på sina egna villkor.
  • Äldre medborgare upplever ett behov och en längtan efter att använda tekniska hjälpmedel för att hålla igång, oavsett om det handlar om kropp eller knopp.
  • En av de enskilt viktigaste utmaningarna för alla de aktörer som idag har till uppgift att rusta hälso- och sjukvården inför framtiden – en framtid som allt mer kommer kretsa kring teknik – är att skapa förståelse och positiv förväntan hos de medarbetare i vars händer tekniken i slutändan är tänkt att hamna.

Sverige står inför en digital tsunami

Så beskriver statens innovationsråd den utveckling som svenska organisationer har att vänta. Jämfört med vad som komma skall kan den utveckling vi hittills bevittnat bäst liknas vid ett skvalp.

Strategier måste utformas så att de täcker in både den digitala och analoga världen. För frisk- och sjukvårdsaktörer innebär det att vi behöver sluta behandla eHälsa som något separat från traditionell hälso- och sjukvård. Först då kan vi på allvar ta det verkliga utvecklingssprånget in i morgondagens nya nätverks- och tjänstesamhälle. Framtiden är nämligen redan här!

  • År 2020 förväntas mellan 40 till 50 miljarder konsumentartiklar – eller sju per person – vara uppkopplade mot internet. Utslaget på ett vanligt svenskt hushåll skulle det innebära 28 uppkopplade – dataproducerande – enheter, i allt från aktivitetsarmband till personvågar, bilar, kylskåp och brandlarm.

Hur skapar vi på bästa sätt mening och nytta av all den nya data som skapas och samlas in?

För en datadriven verksamhet som sjukvård blir frågorna om hur den nya flodvågen av data ska hanteras extra pressande. När vi nu ser wearables bli ett naturligt inslag i medborgares tillvaro så väntar ett balansskifte mellan vårdgivare och vårdtagare.

Vårdtagaren kommer befinna sig i förarsätet och kräva vård respektive hälsoprevention på sina egna villkor. Detta skifte i tankesätt – att se personen som medproducent och partner – är sannolikt den enskilt största mentala omställningen som hälso- och vårdapparaten nu står inför.

Tvärtemot vad man kunde tro så är det inte nödvändigtvis ifrån de yngre medborgarna som förändringstrycket kommer. Trots att aktivitetsarmband och hälsoteknik primärt marknadsförs med bilder på unga vältränade människor så är det inte omöjligt att det är inom de äldre segmenten av befolkningen som teknikens verkliga nytta kommer bli uppenbar. Att se hur mycket man har rört sig en dag – eller om man rör sig överhuvudtaget – må vara en intressant information för en ung motionär. För en 80-åring med krämpor av olika slag kan den vara mycket viktigt. Det handlar om trygghet, att ha koll på hälsoläget.

Rapporten visar att även äldre medborgare upplever ett behov och en längtan efter att använda tekniska hjälpmedel för att hålla igång, oavsett om det handlar om kropp eller knopp.

Att bunta ihop äldre medborgare är därför ett misstag. En distinktion måste idag göras mellan vad vi valt att kalla yngre respektive äldre seniorer. Personer upp till 70 år – är teknik- och internetvanan ofta utbredd och hos personer över 70 år – är situationen en annan.

Insikt 1: Rätt använt finns enorm potential

Att introduktion av nya tekniska lösningar inte är smärtfri får dock inte överskugga den potential till ett rikare liv som ett sådant införande kan medföra.

”Sedan min man och jag gick med i testgruppen har han börjat gå de 1,5 km med mig till affären. Tidigare gjorde han inte det, då var det bilen som gällde. Nu däremot vill han passa på att få poäng i aktivitetsarmbandet, och jag får promenadsällskap.” säger en 71 årig kvinnlig deltagare i studien

Insikt 2: Ingen resa om inte alla är med

Införandet av ny teknik kan inte ske i vakuum. Så länge eftertänksam implementering, fortbildning och introduktion av tekniken inte sker, så länge som personal eller brukare inte involveras, så kommer tekniken – oavsett hur sofistikerad den än är – aldrig komma vare sig kommuner eller brukare till godo.

Insikt 3: Utan användare, ingen nytta

I avsaknad av engagemang blir ny teknik allt för lätt en extra börda – något komplicerat och tidskrävande – som man helst av allt skulle vilja vara utan. Det är meningslöst att utveckla teknik om man inte samtidigt funderar på hur den ska presenteras och integreras i brukarnas vardag.

Attityden bland medarbetare i hälso- och sjukvården inkluderar allt från passionerad teknikentusiasm till grundmurad skepticism, misstänksamhet och rädsla för avhumanisering av vård och omsorg.

Klart är därför att en av de enskilt viktigaste utmaningarna för alla de aktörer som idag har till uppgift att rusta hälso- och sjukvården inför framtiden – en framtid som allt mer kommer kretsa kring teknik – är att förmå skapa förståelse och positiv förväntan hos de medarbetare i vars händer tekniken i slutändan är tänkt att hamna.

Det enda som på sikt kan säkerställa användning av digital hälsoteknik är stimulerandet av en så användarnära utveckling som möjligt. Detta åstadkoms genom att sätta människan och hennes behov först, och koncept och idéer därefter.

Insikt 4: Dags för folkbildning 4.0

Framtidens hälsofrämjande insatser – digitala såväl som analoga – kommer alltid behöva kompletteras med omfattande stödstrukturer. Inledande stöd och support kan vara ett avgörande framgångskriterium. Folkbildningen var en förutsättning för att kunna omdana Sverige från ett bruks- till industrisamhälle. På samma sätt kommer stödsystem, pedagogiska insatser, engagerade lärare, platser att samlas på och sociala nätverk i vilka seniorer kan skapa och påverkas av engagemang, att vara avgörande för att visionen om framtidens trygga åldrande ska kunna realiseras.

Insikt 5: Äldre vill – och kan

Dagens svenska seniorer både vill och kan ta del av de möjligheter och tjänster som nu öppnar upp sig inom det digitala hälso-, frisk- och sjukvårdsområdet. För även om resan inte alltid är lätt och farthindren på vägen existerar så finns den grundläggande viljan där.

KÄLLA
Rapporten: Om implementering av digitala hälso- och trygghetslösningar bland äldre. Ett samverkansprogram mellan Kairos Future och Telia Healthcare.

Dela på:

Relaterade nyheter